Jag insåg häromdagen att mobilen började bli full. 32 gigabyte räcker visst inte i min värld. Egentligen undrade jag hur det var möjligt men så var det. Jag gav mig därför in i mobilens inre på jakt efter vad det kan vara som tar upp all min plats. Projekt upprensning påbörjades.
Först tittade jag in i Spotify och avsynkade en massa spellistor. Jag lyssnar ändå bara offline när jag är utomlands. Där frigjordes någon gig.
Sedan gick jag igenom mina appar. Cirka 30 procent av apparna som jag hade installerade i min telefon använde jag aldrig. De flesta gick under etiketten ”kan vara bra att ha”. Ett exempel är appen som berättar om var närmaste uttagsautomat finns. Hur ofta använder jag den egentligen? Jag har aldrig gjort det hittills. Nästa gång jag behöver veta var närmaste automat finns så kan jag ladda hem den igen. Ett annat exempel är alla dessa reseguider som jag laddade hem när jag var på resande fot. De var användbara då. Sedan dess har de bara skräpat i telefonen.
Genom att radera lite appar blev ytterligare några gigabyte lediga men det räckte inte. Jag insåg att jag var tvungen att ge mig in i det heliga rummet; bildappen. Det är bilderna och filmerna som tar upp all plats, i alla fall om man som jag har ett bildflöde som börjar tre år tillbaka i tiden.
Tre år är lång tid i en mobilkameras liv. Det är oräkneliga stunder som har förevigats. Födelsedagar, roliga vardagssituationer, saker som inte ska glömmas bort, saker som fotas för att senare diskuteras med partnern eller en vän, bilder som skickas till en av familj och vänner och så vidare.
Det var fantastiskt härligt att bläddra igenom allt. Efter att jag hade rensat bort de bilder som kändes oviktiga tyckte jag att jag hade gjort en insats. Men att radera hundratalet bilder när det finns flera tusen (!) gör ingenting för minnet. Det var alltjämt fullt.
Jag insåg snart att jag var tvungen att flytta en majoritet av bilderna till datorn om det skulle bli bättre. Då uppkom nästa fråga. Var sätter jag gränsen? Vilka bilder har jag kvar? Var kapar jag minneskavalkaden? Allt är exakt lika viktigt! Alla fotade situationer är lika fina att titta tillbaka på.
Gränsen måste dock dras någonstans. Jag tittade igenom allt en gång till och bestämde mig för vad som skulle bort, flyttade över det till en backup och helt plötsligt hade jag lite mindre än hälften av minnet ledigt igen.
Nu kan jag fortsätta min jakt på att fylla på mobilen med bilder, det vill säga: att dokumentera vårt liv.